Idag har vi haft Kommunfullmäktige i Kalmar kommun och vi har bland annat beslutat om försäljning av KIFAB vårt fastighetsbolag, vi har klubbat det preliminära bokslutet, debatterat en motion från oss om bättre skyltning i kommunen, debatterat interpellationer om kommunens vindkraftshantering när det gäller klagomål och det okända samrådet i Norrliden där detaljplanen presenterades för nya centrum och informationen som inte nådde ut till de boende i västra Norrliden. Det var en härlig debattstämning i fullmäktigelokalen och Liberalerna tillsammans med Kalmaralliansen var flitiga i talarstolen. Det känns verkligen att vi har påbörjat valåret. Nedan kan ni läsa mina Interpellationer och de svar som jag fick.
Interpellation till Peter Akinder (S)
Vad händer nu?
Hanna Ahlin och Alexander Johansson bor på deras drömgård i Brändebomåla. En fantastisk idyll ute i skogen på gränsen mellan Kalmar och Nybro kommun. De flyttade dit 2016 och hade ingen aning om planerna för byggandet av en vindkraftspark. Deras plan var att bygga upp ett livsverk och bilda familj. Nu åtta år senare lever de i en mardröm. Ojudet som de tvingas ha runt om kring sig, i huset, under natten, på gården och ute i hästhagarna är totalt nedbrytande och de vill bara därifrån, men är fast i ett moment 22 där ingen vill köpa deras fastighet.
Kalmar kommun har tillsynsskyldighet över vindkraftsparken som ägs av ett utländskt bolag och förvaltas av ett annat. Allt detta har vi kunnat läsa om i tidningen och nu har man gjort den uppföljande mätningen för att kontrollera om det tänkta värdet stämmer med verkligheten, enkelt förklarat.
Nu har det kommit till min kännedom att det inkommit till kommunen en hel del nya anmälda ärenden i frågan, efter att mätningen är gjord. Eftersom den nya mätningen visade för höga mätvärden har bolaget sagt att man ska vidta åtgärder. De boende och många av oss politiker undrar nu vilka åtgärderna är och om de kommer att ha någon effekt. Detta är en väldigt intressant fråga att följa för många i kommunen, speciellt för de i norra Kalmar som är oroliga för ytterligare en vindkraftspark som planeras att byggas.
Kan vi få lite klarhet i vilken roll Kalmar kommun har i detta och vad vi som kommun kan göra för att de boende ska få tillbaka sin nattsömn och hur vi kan påverka kommande projekt så att detta i Brändebomåla inte upprepar sig. Vilket ansvar har vi som kommun egentligen?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
- Hur hanterar kommunen anmälningar som kommer in angående att boende störs av vindkraftverk?
- Vad finns det för möjligheter för kommunen att agera i frågan om störningar vid vindkraftsverk?
Svar på interpellation
Lotta Wahlmino (L) ställer frågor om samhällsbyggnadsnämndens tillsyn av vindkraftverk. Vindkraftsanläggningar klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter. Det innebär att större anläggningar enligt miljöbalkens 9 kap 6 § behöver tillstånd för att driva sin verksamhet. Det är miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen som meddelar sådana tillstånd. Vidare får enligt miljöbalkens 16 kap 4 § tillstånd till en anläggning för vindkraft endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. När ett tillstånd ges enligt miljöbalken är det förenat med ett antal villkor som verksamheten måste innehålla. För vindkraftsanläggningar finns en praxis om vilka villkor som brukar meddelas. Dessa följer rekommendationer i Naturvårdsverkets vägledningar samt den praxis som utvecklats av mark och miljödomstolarna. Ett tillstånd enligt miljöbalken innebär en skyldighet för verksamhetsutövaren att innehålla de föreskrivna villkoren. Vidare ger ett tillstånd enligt miljöbalken verksamhetsutövaren ett starkt skydd. Tillsynsmyndigheten kan inte ställa mer omfattande krav än vad som föreskrivs i tillståndet i frågor som prövats i tillståndet. För de flesta tillståndspliktiga verksamheter i Kalmar är samhällsbyggnadsnämnden tillsynsmyndighet. Tillsynen görs av Samhällsbyggnadskontorets medarbetare på delegation. I tillsynen säkerställs att verksamheten kontrollerar sin verksamhet enligt egenkontrollförordningen. Årliga tillsynsbesök görs där man granskar de undersökningar, rapporter och provtagningar som verksamheten tar fram och ställer vid behov krav på åtgärder. Vid klagomål kontaktar medarbetarna i regel verksamhetsutövaren för att utreda vad som inträffat och om några åtgärder behöver vidtas. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa
verksamheter (2021:6) anges att det är verksamheten som ska utföra de mätningar som behövs för att kontrollera att villkoren innehålls. Enligt 4 § i denna föreskrift anges att för mätning, provtagning och analys ska verksamhetsutövaren använda de metoder som framgår av föreskrifter, domar eller tillståndsbeslut. I övriga fall ska verksamhetsutövaren använda metoder enligt svensk eller internationell standard om sådana finns. För verksamheter där det kommer omfattande klagomål har man löpande kontakter med både klagande och verksamhetsutövaren. Är det så att verksamheten inte uppfyller sina villkor kan nämnden som en bakåtsyftande åtgärd behöva åtalsanmälan verksamheten. För att säkerställa att villkoren innehålls i framtiden kan nämnden förelägga verksamheten att vidta åtgärder och förena dessa förelägganden med viten. Nämnden kan dock inte ställa mer långtgående krav än det som föreskrivits som villkor av miljöprövningsdelegationen.
Peter Akinder (S) Samhällsbyggnadsnämndens ordförande
Interpellation till Peter Akinder (S)
Hur kommunicerar vi med invånarna i Norrliden angående centrumutvecklingen?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
- Vilket ansvar har vi som kommun att säkerställa att vi når ut med information kring samråd och att invånarna är med i processen?
- Hur kommunicerar vi med invånarna i hela Norrliden angående centrumutvecklingen?
Den 20 januari hade kommunen ett digitalt samrådsmöte där kommuninvånarna var inbjudna, det skulle vara ett fysiskt möte i kyrkan men det blev inställt pga restriktionerna. Dock var antalet deltagare få på det digitala mötet och ingen som bor i den delen med lägenheter i Norrliden deltog. De farhågor som lyftes handlade om parkeringsfrågor, cykelvägar och eventuella skuggor från nybyggda parhus. Inte så mycket om själva centrumet. Det är olyckligt att inte informationen nått ut eftersom det finns ett stort engagemang hos de boende i Norrliden och många önskemål om olika verksamheter.
Jag har sedan detta mötet pratat med många som bor i Norrliden och det finns nästan ingen kunskap om vad som är på gång. Det oroar mig mycket då tilltron för kommunen redan är låg och många känner att de bor i en bortglömd del av Kalmar. Nu har samrådstiden för att överklaga gått ut men jag tycker att vi har ett ansvar att vi faktiskt får med de som kommer att beröras av ombyggnationen i Norrliden centrum.
Detta är jättetråkigt då det faktiskt nu kommer att satsas riktig ordentligt och inspel från fler skulle vara viktigt särskilt ur ett demokratiperspektiv. Vi har ett ansvar som kommun för alla våra invånare och behöver fundera på hur vårt samrådsförfarande fungerar, för vi vill väl att alla ska känna att de är delaktiga.
Svar på interpellation
Lotta Wahlmino (L) ställer frågor om samrådsprocesser i allmänhet och kommunikation med medborgarna i Norrliden i synnerhet. När kommunen arbetar fram en detaljplan görs det enligt en bestämd process som syftar till att berörda ska få insyn i projektet, få fram ett bra beslutmaterial och förankra planförslaget. Att kända sakägare och andra boende som berörs inkluderas i planeringsprocesserna är lagstyrt enligt Plan och bygglagen. Ett så kallat samråd syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Det är människorna på platsen som har lokalkännedom och kan lyfta de lokala behoven och unika kvalitéerna. Jag vet att Samhällsbyggnadskontorets ambition är att i alla projekt göra det bästa möjliga utifrån de ekonomiska och tidsmässiga ramarna för att så många som möjligt ska kunna vara informerade och delaktiga. Det nu avslutade samrådet avseende detaljplanen för det framtida stadsdelscentrumet i Norrliden har genomförts enligt dessa ambitioner. Information med inbjudan till ett samrådsmöte har annonserats i tidningen och på kommunens hemsida. Från början var ambitionen att hålla ett fysiskt möte på plats i Norrliden, men restriktionerna på grund av Corona pandemin gjorde att samrådet i stället blev digitalt. Sakägare (en fastighetsförteckning tas fram) får information i form av inbjudan till samråd och sammanfattning av planförslaget skickat via brev. Övriga berörda parter såsom myndigheter, företag, föreningar etcetera får samma information via e-post; samhällsbyggnadskontoret har en remissinstanslista som gås igenom i samband med samråd. På Samhällsbyggnadskontoret är man medvetna om att boende i västra Norrliden var underrepresenterade vid samrådsmötet och har förklarat att man, även om den formella samrådstiden har gått ut, är beredda att i närtid ha ytterligare dialog om intresse finns. Vidare har en digital medborgarundersökning genomförts. Tanken var att genomföra så kallade gåturer på plats i Norrliden men även detta satte Coronapandemin stopp för. Innan medborgarundersökningen planerades så undersöktes tidigare dialoger i syfte att se om det finns några som inte har hörts tidigare. Undersökning genomfördes i form av en digital enkät som kunde nås via en QR-kod eller hemsidan. Undersökningen startades upp i samband med demokrativeckan och samhällsbyggnadskontoret fanns under en eftermiddag på plats för att prata med de medborgare som kom förbi. Vidare fanns enkäten på svenska, engelska och arabiska. Affischer sattes upp runt om i området och tyck-till-brevlådor fanns på biblioteket och fritidsgården från den 19 november 2021 och året ut. Särskild information skickades också ut till bland annat föreningar som är aktiva i området, fastighetsägare, skolan och kommunens olika råd. I den digitala enkäten gick det att markera olika platser som medborgaren gillar eller inte gillar att vara på samt ange anledningen till detta. Det gick även att lämna förbättringsförslag och idéer kring utvecklingen av Norrliden med omnejd. Det har även funnits möjlighet för intresserade att lämna synpunkter via sociala medier, e-post och telefonsamtal. I framtagandet av detaljplaneförslaget för centrum har samverkan skett mellan olika förvaltningar, bolag och fastighetsägare. Besök har skett på NOVA fritidsgård och Två systrars kapell. Vidare har utvecklingen av centrum kommunicerats i samband med projektet Hållbart stadsdelscentrum Norrliden. I samband med hållbarhetsprojektet har en helhet och samverkan kring Norrliden, stadsdelscentrumet och närområdet lyfts fram. Utvecklingen av Norrliden (inklusive detaljplaner) har diskuterats med representanter från kommunens olika förvaltningar och bolag samt fastighetsägare och polisen. Den som är särskilt intresserad av samrådsförfarandet och resultatet i form av inkomna synpunkter är välkommen att höra av sig till samhällsbyggnadskontoret. I en särskild samrådsredogörelse i den fortsatta detaljplaneprocessen kommer synpunkter att sammanfattas och bemötas.
Peter Akinder (S) Samhällsbyggnadsnämndens ordförande