Hittade en viktig mailkonversation idag när jag rensade mailen….. Det är nyttigt mitt i allt att faktiskt fundera på vad man grundar sin övertygelse i. Lena har med sina tankar och ibland knepiga frågor och inlägg fått mig att verkligen tänka till. Det jag landat i är att jag verkligen står på individens sida, rätten att få välja och att samhället är en garant för det. Idag ser vi gång på gång hur partier hittar lösningar på samhällsproblem bara genom att ha ett ovanifrånperspektiv, att utgå ifrån att vi alla är lika och ska rätta in oss i ledet och göra rätt. Varför är det så svårt att istället göra tvärt om, definiera problemet och hitta olika lösningar för att lösa det. Jag tror att vi skull få en sundare, friskare och gladare befolkning om vi tillåts vara olika lika!
Det kommer jag att jobba för i min politiska gärning!
Hej!
Tack för i går. Tankeväckande när du utvecklade synen på begreppet Folkparti med den starka kopplingen till socialism och kommunism.
För mig har ordet Folkpartiet sina rötter i det tyska 1800 talet senare hälft. Tyskan var ju vårt första utländsk språk fram till dryga mitten av andra världskriget, när vi bytte till segrarspråket engelska, av brittisk variant. Amerikanskan kom mot slutet av 1950-talet när alright byttes mot OK. Men det var den tyska välfärdstraditionen, med folkpension (Bismarck), folkskola, folkbibliotek, senare kapade S statskyrkan (Arthur Engberg) och gjorde om den till folkkyrka (fortfarande S styrd med Vanja Lundby-Wedin i ledningen), folkrörelse. Ja ordet har impregnerat vårt språk. Begreppet Folkpartiet Liberalerna, är nog det jag känt mig mest hemma med. Balanserade det social omsorgstagande (tryggheten) med liberalismen (friheten). Men i valet mellan dem vinner i dagsläget Liberalismen, friheten för den enskilde.
Funderingar i solen med morgonte’et .
Lena
SVAR
Tack Lena för att du delar dina tankar. Det betyder så mycket för mig att få höra och lära av historien. Den allmänna svenska kan jag ganska bra men kopplingen mot partiet är inte lika djup.
Dock växte jag upp i socialdemokraternas kollektiva tänkande där tryggheten lades i statens händer och vi medborgare behövde inte ta ansvar, tänka själva eller fick hitta egna lösningar.
Jag vill ha en trygg välfärdsstat men med omvänd ordning, där individen får ta ansvar, tänka själv och inom vissa ramar hitta egna lösningar. Därför står socialt ansvar inte att kombinera med socialism utan bara med liberalism. Men det är trögt ibland att förklara detta då liberalismen också kan uppfattas som maximering av individens frihet och statens minimerade roll.
Fast det är ju samma förhållande mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet men de hanterar det nog lättare eftersom de är olika partier.
En helt annan tanke här om Centerns framgångar är att de just nu saknar den ideologiska bojan. De är mer sitt parti och lättare att sluta upp bakom politiska frågor utan att hamna i ideologins dimma. Lite som Macron och Trump… och SD. Några heta frågor och sedan spela känslospelet så får man folks uppmärksamhet.
Oj, mycke tankar! Får nog skriva ett blogginlägg om detta. Tror att om vi ska kunna växa är det inte Birgitta el. Jan som kommer rädda oss… jag tror att vi måste lyfta blicken från vår ”navel” och börja jobba med de frågor som folk tycker är viktiga och förklara varför vi förtjänar att driva liberal politik. Ta känslor på alvar och hitta smarta liberala lösningar. Är så stolt över alla duktiga liberala politiker som just gör detta och det är de som kan få oss att växa.
Nu måste bara ”folk” få veta allt bra vi gör i landet!
Ser fram emot att få jobba för ett liberalt övertagande av länet ?
Njut av sommaren!
Kram Lotta
