Försvara frihetsreformen LSS
Alla har rätt till personlig frihet, även om du är beroende av assistans för att uppnå den. Idag i Sverige har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet valt ut den grupp människor i vårt samhälle som allra mest behöver just stöd för att kunna leva det liv som vi andra tar för givet. De vill spara in pengar på assistansersättningen och fortsätter, trots alla protester från drabbade och anhöriga, att hävda att systemet överutnyttjas!
Regeringen lutar sig mot en utredning från 2012 som utan grund utgick från att antalet timmar som gavs år 2004 var rätt. Antalet timmar var då 99 per person och vecka. Eftersom det genomsnittliga antalet timmar idag är 127 skulle det innebära att 28 timmar per vecka är ”överutnyttjande” och kan skäras bort utan att brukarnas standard påverkas negativt. Inget kunde vara mer fel. Den utredningen, vars hela resonemang regeringen vilar på, har av experter dömts ut som ohållbar.
Sveriges Radio P1 (den 13:e juni) rapporterade att Försäkringskassan avslår allt fler ansökningar från människor med psykiska funktionsnedsättning som till exempel autism. De redovisar en 20% ökning av avslagen på fem år. Att nedskärningen inom assistansersättningen drabbar barn, unga och personer med autismdiagnoser, särskilt hårt är något som Autism- och Aspergerförbundet rapporterar om. Bakom de hårdare bedömningarna ligger ett antal prejudicerande domar i Förvaltningsrätten i kombination med regeringens uttalade vilja att minska kostnaderna. Konsekvensen av detta blir förödande för de drabbade. Tex. kommer allt fler att hänvisas till kommunalt stöd och anhörigvård – eller troligen bli helt enkelt utan. Oron hos anhöriga, det personliga lidandet och det dyrare kommunala stödet går inte att försvara. Det blir i längden ökade kostnader för samhället, inte besparingar som man har som argument för nedskärningarna. Vad är då syftet?
Liberalerna kräver istället en total omläggning av politiken. Den pågående utredningen om LSS behöver få ett nytt uppdrag. Tidigare socialministern Bengt Westerberg har nyligen presenterat rapporten ”Personlig assistans – en kritisk granskning av regeringens LSS-direktiv”, där han slår hål på Åsa Regnérs myter om fusk, bristande kostnadskontroll och överutnyttjande. Vi liberaler är öppna för att se över LSS, men det måste ske med ingången att modernisera och förbättra – inte enkom att skära ned.
Sanningen är att kostnaderna för LSS och assistansersättningen har, sedan reformen genomfördes, utvecklats i takt med den allmänna standardutvecklingen. Precis som ambitionen var med reformen från början. Uppenbarligen anser inte regeringen att assistansanvändare ska ha samma standardutveckling som övriga i samhället. Detta är en människosyn som vi liberaler aldrig kan ställa upp på. Att utsatta även i framtiden får den hjälp de behöver för ett värdigt liv är en frihet som måste försvaras. Alla har vi rätt till personlig frihet även om det kräver assistans!
Lotta Wahlmino (L), Riksdagskandidat Kalmar Län
Bengt Eliasson (L), Funktionshinderpolitisk talesperson